Jag kännermig jätte glad för att jag kommit in. MEn samtidigt kan tårarna inte sluta rinna. De har runnit så mycket idag att mina ögonlock är svullna, mina ögon är röda och mina tårar är slut. Varför är jag ledsen undrar ni då?
För att jag är en oerhört känslig person och står min familj så jävla nära att jag inte vet vad jag ska göra utan dem. Självklart är jag väldigt ledsen för mina vänner med, men det känns helt annorlunda. Min familj är mitt allt det kan ni fråga vem som helst, jag kommer att sakna de där små vardagliga saker som till exempel när jag har tråkigt så finns det alltid någon nära mig att prata med , kramas med eller pussa på. Alla har sin speciella plats i mitt hjärta och jag bara vet inte hur jag ska klara mig utan dem.. Det finns inte ord för vilken saknad det kommer bli.

Men jag antar att det kommer en tid i ens liv då det är dags att bryta loss. Bli mer självständig, ta sig ut i livet och prova på nya saker m.m. Men låt mig få sörja  jag är sentimental, herregud det här är en Amanda som tjuter till Harry Potter, Vänner till och med till jaa ni förstår grejen! Det är hälsosamt med tårar, lika hälsosamt som med skratt.